Figur 1: Andel personer i åldern 20-39 år, 40-55 år och 55+.
Redovisning av resultaten i enkäterna. En majoritet på 57% av de 28 personerna är kvinnor, och resterande 42% är män. Åldersmässigt är 64% av ledamöterna 56 år och uppåt. De resterande procenten är jämt uppdelade i två lika andelar på cirka 17% i vardera. De två blocken representerar ledamöterna mellan åldrarna 20 till 39, och 40 till 55. Detta tyder på snittåldern bland ledamöterna är ganska hög. Det jag kunnat iaktta efter mitt förarbete och min undersökning, är att det har skett en generell minskning av det politiska engagemanget. På grund av den konstaterade minskningen inom partipolitiskt engagemang (SCB 2018), blir det logiskt att snittåldern är så hög i Lerums kommunfullmäktige. Det klassiska partipolitiska engagemanget tillhör främst de äldre generationerna, på grund av bland annat den ökade individualiseringen i samhället (Schedin 2019).
Resultat av politisk socialisation
Figur 2: Andel personer med eller utan tidigare koppling till andra samhälleliga grupper.
En klar majoritet på 89%, av lokalpolitikerna har tidigare engagerat sig i andra samhälleliga grupper, såsom föreningar organisationer eller styrelser. Som tidigare diskuterats under “Politisk socialisation”, kan det finnas ett samband mellan politiskt engagemang och politisk historik.
Figur 3: I vilken utsträckning politiken var närvarande i hemmet under politikernas uppväxt. Skala 1-5 där 1 motsvarar “Inte alls” och 5 motsvarar “Väldigt påtaglig”.
För majoriteten, 54%, av de tillfrågade lokalpolitikerna har politik inte varit särskilt närvarande under uppväxten. För 25%, har politiken varit förhållandevis närvarande under uppväxten. 21% svarade att politiken varit väldigt påtaglig under uppväxten. Amnå m.fl (2016), menar att världskonflikter och händelser kan forma det politiska intresset i ungdomen. Ett tydligt exempel på detta var en respondent i min undersökning som svarade ”När jag gick på gymnasiet krackelerade Sovjetunionen. Detta påverkade världen och jag blev intresserad av politik på riktigt.”
Varför engagera sig partipolitiskt på lokal nivå?
I frågan om vad det är som driver de tillfrågade att engagera sig lokalpolitiskt, finner jag ett ganska starkt gemensamt motiv hos många vilket visar sig vara viljan att kunna påverka. Påverka sitt lokala samhälle. “Om man engagerar sig politiskt har man möjlighet att påverka sitt samhälle.”, skriver en av respondenterna. Flertalet respondenter listar också solidaritet, som en drivkraft till engagemanget. “Jag brukar säga att jag gör min demokratiska värnplikt. Jag tycker dessutom att det är viktigt att inte bara sitta vid sidan av och ha åsikter. Om man engagerar sig politiskt har man möjlighet att påverka sitt samhälle.”, svarar en av respondenterna. Resonemanget givet av den oidentifierade lokalpolitikern lyfter både förmågan att påverka men nämnder även en “Demokratisk värnplikt”, vilket jag tolkar som en känsla av skyldighet såväl som solidaritet. En annan lokalpolitiker skriver “Samhällsintresse och att bo i en demokrati innebär inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Fler borde intressera sig för det samhälle vi lever i”. Flera av lokalpolitikerna nämner eller är inne på solidariteten (främst för kommande generationer) när de resonerar och rannsakar sina drivkrafter till sitt engagemang. “Jag fick förmånen att växa upp i en trygg och säker kommun som gav mig en bra barndom, många kompisar och ett brett utbud av fritidsaktiviteter. Jag vill säkerställa att nästkommande generationer får samma möjlighet.”, skriver ytterligare en respondent.
Ett annat gemensamt motiv jag betraktat är kampen för jämlikhet, vilket på visst sätt samverkar med det tidigare solidaritets inriktade motivet. Dock svarar en av respondenterna uttryckligen,”För att minska orättvisorna i samhället. Även lokalt ser vi hur förutsättningarna är oerhört olika och beroende på om man föds i lerum, floda, gråbo, stenkullen, sjövik eller tollered så har man olika grundförutsättningar.”, samt att flera uttryckt sig liknande.
Vilken makt och inflytande anser de lokala politikerna ha?
Figur 4: Andel personer som anser sig ha mer makt och inflytande än andra.
En klar majoritet på hela 82%, svarade att de anser sig ha mer inflytande eller makt än andra privatpersoner. Alla som svarade ja, ställdes sedan inför en följdfråga där de utfrågades om varför de ansåg sig ha mer inflytande eller makt och mer specifikt vad det var som fick de att känna så. Inledningsvis så påpekade en stor andel av politikerna att, makt inte var det vardagliga begreppet de använder. Det blir tydligt att de allra flesta politiker försöker att distansera sig från begreppet “makt”, trots sin förhöjda position i kommunen. Det fanns dock somliga respondenter som är rakare i sina svar, exempelvis menar många att det är viktigt att kunna bevaka, samt att få en möjlighet att påverka den politiska processen bakom de beslut som fattas innan besluten fått tid att fullföljas. En skriver, “Många ärenden som behandlas i kommunens politiska instanser, exempelvis i kommunfullmäktige, rör stora frågor och har potential att påverka många människor. Att bara ha kunskap om att dessa ärenden behandlas ger en stor möjlighet till inflytande, men att vara en del av den politiska beredningen och behandlingen gör förstås detta i ännu större utsträckning.”, flera av samtliga respondenter följer samma tankemönster. Genom politiken får de en högre röst och en större chans till att påverka och sprida sin egna agenda. “Mina idéer och förslag kan bli verklighet.“, skrivs utav en respondent. En annan skriver “Jag kan, i min position, påverkar huruvida arenor ska byggas, riktlinjer för utbetalningar av försörjningsstöd skärpas samt huruvida skatten ska öka eller minska. Den möjligheten har inte människor som väljer att ej engagera sig politiskt.”. Med det sammanställda möjligheterna som kommer av att vara medlem i kommunfullmäktige blir känslan av utökad makt alltmer av en logisk följd. Ytterligare ett exempel på en respondent som redogör ett resonemang bakom sin känsla av utökad makt: Som politiskt engagerad i ett parti påverkar jag vad partiet ska driva. Som politiskt aktiv med uppdrag i kommunen påverkar jag vilka beslut som kommunen fattar. Alla beslut är inte viktiga ur ett politiskt perspektiv, men de är viktiga för att utveckla de kommunala verksamheterna – skola, äldrevård, byggfrågor, vissa kulturfrågor och en himla massa annat. Trots den redan förstärkta känslan av makt, angav cirka 55% att det ville ha mer makt och inflytande, utifrån fallet att frågan tolkades som den var menad. Vidare förklaring kring frågan finns under rubriken “Metodkritik”. Ett stort antal av de tillfrågade politikerna är alltså förhållandevis öppna med att det anser sig ha mer makt än det mer allmänna privatpersonerna i kommunen.