Med stöd i tidigare forskning kring partipolitiskt engagemang, lokalpolitik samt individualiseringens påverkan på det politiska klimatet, har jag utfört denna studie. I studien har även 28 ledamöter alltså mer än hälften av alla 51, sittandes i Lerums Kommun, fått besvara en enkät på 9 frågor, gällande deras översiktliga politiska engagemang, ålder, kön samt i vilken utsträckning de anser sig ha mer makt än samtliga privatpersoner. Mina enkätfrågor till viss del av kvantitativ karaktär, men delar är också en kvalitativ karaktär i form av fritextfrågor, där jag inte begränsat antalet ord eller tecken vilket resulterat i ett fåtal längre utläggningar. Enkäten skickades ut via mail, och besvarades direkt på datorn.
Metodkritik
Det fanns brister i undersökningen, exempelvis var det endast 28 av alla 51 ledamöter som besvarade enkäten. Det innebär att jag inte kan dra slutsatsen om att resultatet gäller alla politiker i Lerums kommunfullmäktige. Ifall någon vill göra om min undersökning skulle resultaten kanske visat sig annorlunda, Detta innebär att mitt arbete får en förhållandevis låg reliabilitet. Värt att nämna är att den sista frågan i enkäten löd (Skulle du vilja kunna påverka mer eller är du nöjd med det du har nu?), där svarsalternativen var (Ja) (Nej), eller (Annat) vilket innebar fri text. Det som är felet med frågan är att det blir otydligt vad det egentligen är man svarar på, alltså om man skulle vilja påverka mer eller om man är nöjd med de inflytandet man redan har. Den frågan skadar validiteten något eftersom sannolikheten att de svarar på det jag egentligen vill ha svar på blir ytterst låg. Däremot är validiteten i övrigt förhållandevis hög genom arbetet, eftersom jag tagit stöd i tidigare forskning när jag utformat mina enkätfrågor. Den föregående forskningen har jag även tagit stöd när jag tolkat mina resultat från enkäten. Enkätfrågorna är avgränsade och ger svar på frågeställningarna.