Lerums Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges roll är att besluta vad kommunen ska uppnå utifrån invånarnas perspektiv. Kommunfullmäktiges möten är alltid offentliga. Alla ärenden som ska avgöras av kommunfullmäktige förbereds av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen lämnar förslag till beslut. Kommunstyrelsen ansvarar för att de beslut som tas i kommunfullmäktige genomförs. Lerums kommunfullmäktiges arbete leds av kommunfullmäktiges presidium, KFP, som i februari 2022 består av ordförande Ingela Gyllesten (C), förste vice ordförande Oskar Ahlman (M) och andre vice ordförande Gun-Britt Delsvik Svensson (S). Sammanlagt består Lerums kommunfullmäktige av 51 ledamöter, där alla riksdagspartier är representerade.
I Lerum har Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna bildat en politisk majoritet sedan 2018. Majoriteten har sammanlagt 27 av kommunens totala 51 mandat.
Partipolitiskt engagemang
Ett partipolitiskt engagemang kan ta sig uttryck på många sätt, och de finns många sätt att engagera sig i, och representera ett parti. Det framgår dock att allt färre deltar i den representativa demokratin genom ett partipolitiskt medlemskap. Med hänvisning till Statistiska centralbyrån SCB (2018-06-04) har delaktigheten privatpersoner har i ett politiskt parti minskat kraftigt sedan 1980-talet. Den minskade andelen medlemmar av ett politiskt parti är påtaglig hos både kvinnor och män, yngre och äldre, såväl som inrikes och utrikesfödda. I ett examensarbete i samhällskunskap benämnd “Det förändrade politiska engagemanget” av Martin Wickman (2007), beskrivs minskningen av det direkta partipolitiska engagemanget. Minskningen kan tolkas som att den generella tron på de politiska institutionerna och dess styrande politiker försämrats. Den politiska misstron kan dock ej ses som ett minskat intresse för att påverka samhället, utan när de politiska frågorna presenteras som tydliga individuella sakfrågor rörande exempelvis miljö, jämställdhet och invandring, ökar istället engagemanget hos den enskilda individen. Tidigare forskning tyder på att det politiska engagemanget tar sig mer uttryck på individnivå, snarare än partipolitiskt.
Politisk socialisation
En av faktorerna bakom det politiska engagemanget, kan vara den politiska socialisationen man utsätts för som ung. Enligt Amnå, Ekström & Stattin (2016), redovisas det att politiskt intresse oftast är en reaktion eller följd av en viss händelse, såsom internationella kriser och konflikter i yngre ålder, efter man passerat 20 år så blir intresset för politik betydligt svårare att förändra. Föräldrar, Skola och händelser i omgivningen, kan påverka graden av politiskt intresse och engagemang. Amnå m.fl (2016)har sammanställt en lista över faktorer, och händelser som har format ungdomar och deras politiska intresse. Detta är ett utdrag från deras slutrapport.
Individualisering och Sociala rörelser
I studien Att vara eller att inte vara partipolitiskt engagerad av Schedin (2019), anges den ökade individualiseringen i samhället, som en bidragande orsak till minskningen av det partipolitiska engagemanget. Individualiseringen i samhället har lett till att människor värderar sitt eget handlande i vardagen högre, exempelvis genom konsumtionsvanor och miljöengagemang. De yngre generationerna tenderar istället att luta sig åt sociala rörelser, eller uttrycka sina politiska åsikter främst genom sociala medier. Sociala medier används frekvent som ett verktyg för att kunna sprida sina politiska åsikter och sin ideologi. Denna trenden visar på ett nyare sätt att yttra sitt politiska engagemang, men bidrar samtidigt till att de partipolitiska engagemanget sjunker, och att den mer traditionella strukturen raserar.